Friulano on Tour. - Köpenhamn 13 november

Även i år gästades Danmark av ”Friulano on tour”.  Arrangemanget gick av stapeln den 13, november på Hotel- och Restaurationsskolen i Köpenhamn. Här samlades ca 20 olika producenter från Friuli Venezia Giulia för att marknadsföra områdets viner. Flera av producenterna sökte också skandinaviska importörer.

Först lite om området. Friuli (Friuli-Venezia Giulia) ligger i nordöstra Italien, mot gränsen till Österrike och Slovenien.  De mest kända appellationerna är Colli Orientali, Colli och Friuli-Grave.  I detta vackra landskap görs de bästa vinerna på Alpsluttningarna i de östra delarna av området. Friulis egna druva är Tocai Friulano heter numera endast Friulano eftersom Tocai är namnskyddat.

Dagen inleddes med ett seminarium för branschen under rubriken ”Friulano: Top vinen fra Friuli Venezia Giulia” .  En av LarsPeters tidigare lärare Jörgen Mönster Pedersen hade valt ut sex olika viner av de deltagande producenterna. Provningen inleddes av en presentation av vinområdet.

Ronco del Gelso, www.roncodelgelso.com : Friulano ”Toc Bas” Doc Friuli Isonzo 2012. Ingen typisk Friulano. Ett vin med frisk doft med inslag av gurka och melon. Mycket smakrikt med äpple (gult) och lite mandel. Mycket bra vin. Ett av de bästa.

Le Favole. www.lefavole-wines.com – Friulano, Doc Friuli Annia 2013. Ljusgul med grönt i färgen. Frisk och krispig, gräs, melon och gurka i doften. Syrlig smak med grape i bakgrunden.

Polencic Isidoro, www.polencic.com Friulano Doc Collio 2013. Kemisk doft med inslag av hö, gräs, äpple (gulröda). Lite komplicerad och sammansatt i smaken . Inte så mycket frukt. Känns att 20 % av vinet är eklagrat. Vinet bli säkert bättre tillsammans med mat och då gärna charkuterier eller fiskrätter.

Azienda Agricola Livon, www.livon.it – Friulano ”Manditocai” Doc Collio 2013. Fin färg mycket ekdoft  (50 % är lagrat på ungersk ek), mandel i doften. I smaken röda vinbär. Bra matvin men vi blev inte särskilt begeistrade.

Aquila del Torre, www.aquiladeltorre.it – Friulano ”At” Doc Friuli Colli Orientali 2013. Enligt vår mening dagens bästa vin. I doften, skurtrasa, bittermandel och frukt. I smaken en bra syra, smakrikt men inslag av päron och lakrits. Mycket gott och välbalanserat. Ett utmärkt sparrisvin.

Tenute Tomasella, www.tenute-tomasella.it, - Friulano Doc Friuli Grave 2013, Doft av trä och sågspån, melass med också lite kemiskt. Syrligt men tämligen intetsägande i förhållande till de övriga vinerna. Kanske bra till ostron.

Efter provningen gick vi runt bland producenterna och provade ytterligare viner. Vår slutsats blev att det görs mycket friska och goda vita viner i Friuli. Säkert de allra bästa i världen, således ett eldorado för vitt.  De röda lever inte alls upp till sina vita kollegor. Det var en mycket spännande dag och vi ser fram mot nästa arrangemang.

September och oktober i Pezenas

Vi har haft gäster hela september vilket har varit mycket trevligt. Grannarna Ulvemans var först. Dessa avlöstes av Lars o Kajsa Borgvall som i sin tur avlöstes av vår kamrat Marianne som, efter en Yogavecka ca 20 mil upp i bergen, kom för att stanna hos oss i tre veckor

Den vackra byn Roquebrun

Ostron i Bousiges och vingårdsbesök på Brescou är obligatoriskt för alla besök hos oss.  Vi hann givetvis med många andra trevliga aktiviteter som tex bad i Medelhavet och i floderna l Herrault och Orb, besök i de vackra byarna Roquebrun och Saint Germain le Desert  och turer i de närmaste omgivningarna.

Tillsammans med Lars o Kajsa samt ett 15 tal andra personer besökte vi vingården La Garance i Caux.  Vi har varit där tidigare och provat deras utmärkta viner. Gården odlar biologiskt på sitt speciella sätt och sköts i huvudsak av makarna Quinonero. Se maj månad. Denna gång kombinerades vinet med lunch. Huvudrätten var Paella som vinbonden tillredde. Mycket god Paella

När vi kommer hem i november ska vi ha en vinprovning med två kvinnliga odlares och vinmakares viner. 

Den ena, Verena Wyss, har vi besökt i juni/juli och vi blev då förtjusta i hennes viner.

Åsa och Erna

Den andra, Erna Senti Kreyden är en ny bekantskap som vi har besökt vi två tillfällen. Båda kommer från Schweiz men där slutar likheterna. De är kompisar men deras viner skiljer sig mycket. Vi blev mycket förtjusta i Ernas viner och det ska bli kul att presentera dem båda för en större, svensk publik.

Provningar på Domaine de Brescou.

Under månaden har vi haft ett antal uppskattade provningar på gården. En kul händelse var vinprovning med lunch för ett 30-tal Göteborgare. Detta blev ett heldagsengagemang. I oktober slog vi nytt rekord med ett drygt 40-tal personer som deltog i en vinprovning. Det var på tok för många men det gick. Dessutom gick försäljningen utmärkt.

Givetvis har vi också varit på egna vingårdsbesök och även deltagit i vinprovning hos våra nyfunna vänner Lottie och Claes Jonsson. Provningen genomfördes blint och temat var olika Languedocviner. Det gick så där…..

I grannbyn Valros har vi besökt;

Domaine De La Baume.  Vingården är stor med sina 176 ha. Här odlas Merlot, Cabernet Sauvignon, Syrah, Pinot Noir, Sauvignon, Chardonnay och Viognier. Vi provade och köpte gårdens utmärkta Terres  -  Cabernet Sauvignon och Syrah.

Mitt i byn Valros ligger Le Domaine des Creisses . En liten vingård på 15 ha som gör fantastiskt goda viner. Här provade vi Les Creisses 2013 en blandning av Grenache, Syrah och lite Cabernet. Vi smakade också toppvinet Les Brunes 2005. Syrah och Mourvedre kompletterat med Cabernet. Vinet är fermenterat samt lagrat på ekfat i 12 månader. Kraftigt med underbara dofter samt en lång och härlig smak.

Häromdagen företog vi oss en utflykt till den vackra men blåsiga staden Narbonne där vi bl.a besökte katedralen. En fantastisk vacker byggnad. Narbonne kommer vi säkert att återvända till. På hemvägen besökte vi vin vingården Chateau L’Hospitalet. En jättestor egendom på totalt 500 ha. Drivs av Gerard Bertrand.. Gårdens vin serverades på senaste Nobelmiddagen. Så det ska väl vara bra. Vi provade ett antal av gårdens viner inklusive Nobelvinet. Sådär. Alltför dyra och de levde inte upp till priset.

Domaine de Cèbéne i Faugers drivs av Brigitte Chevalier sedan 2008. Domainen är 11 ha stor och består av 100 % schiste. Vineriet ligger helt ingrävt i marken på 300 meters höjd med en helt underbar utsikt över närområdet. Vinstockarna är planterade vid tidpunkten för första världskriget. Vingården drivs helt organiskt vilket kan avläsas på alla växter som växer mellan vinraderna. Brigitte är mycket entusiastisk och vi får en gedigen genomgång av gården och dess vinproduktion. Hennes viner klassas som en av de tolv bästa i södra Frankrike och fått 94 poäng av Robert Parker. Vi provar;

Les Bancéls 2011 en typisk AOP Faugers allstå Grenache, Syrah och Mourvedre. Det känns verkligen att vinet är mineralrikt efter druvor som odlats på stockar som växer i ren schiste. Gott och välbalacerat.

Belle Lurette 2013. Vin från ca 70 år gamla Carignanstockar men även här finns lite Grenache och Mourvèdre. Vinet är helt oekat. Utmärkt men fortfarande lite knutet eftersom det blev buteljerat så sent som i augusti.

Toppvinet Felgaria 2011 provade vi inte men köpte med oss ett par flaskor. Vinet som är gjort på Mourvédre är fermenterat och lagart i 500 liters ekfat av olika ålder. Vinet provades senare på kvällen till en bit mat. Utmärkt.

Brigitte Chevalier

Cébène

Det är inte bara kultur och vin vi har ägnat oss åt. Vi ville också passa på att se vår nationalhjälte Zlatan spela fotboll. Närmaste arena var Toulouse. Vi åkte dit för att se matchen mellan Toulouse och PSG. Ridå. Zlatan var skadad men Toulouse visade sig vara en mycket vacker och trevlig stad. Rosa hus som ligger naturskönt kring floden Garonne. Dit kan vi åka fler gånger.

Nu åker vi snart hem till Helsingborg och börjar smått packa våra väskor. På vägen ska vi göra några dagars uppehåll i Paris. Planen är sedan att återvända till Pezenas i februari.

Pezenas - augusti 2014

Tänk redan augusti och Åsa har hunnit med några dagar i Sverige. Vi förbereder huset för ett besök av yngste sonen Ludvig och hans flickvän Fanny. De stannar 5 dagar och vi har lite planer inför besöket.

Givetvis idkar vi strandliv tillsammans, vi besöker Brescou för presentation av gård och vin, vi besöker Bouzigues för ostronen, vi kör till St Guihem le Desert, en vacker plats i bergen där floden L´Herault bildar djupa raviner och de vackra grottorna; Grotte de Clamouse, mm.

Skörden

Tidig skörd av gröna druvor i år. Vi börjar redan natten mellan den 18 och 19 augusti och då med Chardonnay. Vi kör tre nätter, håller helgen och sen ytterligare några nätter. De blå druvorna behöver hänga kvar någon veckas tid. Alla skördar, vissa nattetid andra tidig morgon.  Ute på vägarna syns nu traktorer med vagnar fulla av druvor på väg till kooperativen där druvorna ska avlevereras.

Några vingårdsbesök i augusti

Många vingårdar i grannskapet anordnar mat- och vinaftnar under juli och augusti och en torsdagskväll bevistar vi gården; Domaine Trois Puechs i Fouzihon tillsammans med ett gäng svenskar, ett gäng fransmän och några holländare. Det bjuds på vinavsmakning, ostron och grillat lamm. Vi tyckte att vinerna var sådär men tillställningen var gemytlig.

Veckan därpå ägnade vi onsdagskvällen åt s.k. Nocturnes på vinegendomen Chateau des Belles Eaux. De har en mycket vacker trädgård, där vi sitter under stora träd, lyssnar till musik, äter diverse tapas och dricker gårdens vin, trevligt i sommarkvällen tillsammans med ett svenskt par som vi lärt känna under vistelsen. Vinet når inte upp till sådana höjder att vi köper med oss men tillställningen är fin.

Veckan därpå är det dags för ett besök på egendomen Allegria. Vi har både kört och cyklat förbi många gånger men aldrig lyckats träffa någon på gården. Även Allegrias ägare anordnar vingårdsbeök med mat och denna måndag kombineras vinavsmakning med lunch. Eftersom LarsPeter skördat under natten så besöker Åsa gården tillsammans med svenska bekanta. Ägarna talar utmärkt engelska, det underlättar. Vi får en rundvandring och presentation av ägor, druvor och vinframställning som avslutas med avsmakning och lunch, ett mycket trevligt och lärorikt besök.

Gården är relativt liten, 9 ha, relativt gamla stockar. De odlar biologiskt och håller på att utveckla gården och vinerna. Vi smakade tre olika viner, en vit och två röda. Den vita, en blandning mellan Marsanne och Rousanne var den klart bästa. Givetvis kunde vi inte lämna gården utan at köpa på oss några lådor, det blev både rött och vitt.

Under vår vistelse i Pezenas har vi fått många nya vänner. Många av dem bor i byarna runt Pezenas och det har blivit en hel del bjudningar på båda håll. Näst sista lördagen i augusti var vi på en härlig fest i byn Faugeres där det vankades bl.a kräftor. Vi fick ett mycket gott Picpoulvin som kom från egendomen Chateau St Martin de la Garrigue. I veckan gjorde vi ett besök på gården. Gården är mycket stor och ägs av en ryss. De tillverkar rött för den ryska marknaden. Vi smakade även deras röda men det var mer ordinärt så vi lämnade gården med en låda av deras mycket goda Picpoul, ett vin som är som gjort för ostron.

På samma lilla väg hittade vi också en annan vingård; Domaine St Hilaire. Denna gård ägs av ett mycket trevligt engelskt par. Här framställs vin i tre olika nivåer, ett vardagsvin som finns i fyra vita, två rosé och två röda, en mellannivå med ett vitt och två röda och en toppnivå med ett Chardonnay, ett Syrah/Grenache och ett Cabernet/Merlot. Detta senare heter Silk Trilogy och alla tre gör verkligen skäl för namnet, mycket goda. Vi kommer härifrån med vin för hemmabruk.

Månadens, nej årets höjdare.

Vi tycker inte bara om gott vin utan vill gärna också smaka riktigt god mat. Det finns mängder av bra och bättre restauranger både i Pezenas och i omgivningarna men vi har bara hittat en med tre stjärnor i Guide Michelin och det är Auberge Du Vieux Puits i den lilla bergsbyn Fontjoncouse i närheten av Narbonne. Hit önskar Åsa sig på sin födelsedag, en önskan som går i uppfyllelse.

Vi bjuds en mycket god champagne som aperitif, Tattinger Prestige 2005 med len mousse och smak av mandel och aprikoser. Till denna läckerhet bjuds små, mycket goda amuser. Menyn – dejeuner sur l´herbe – består inalles av 6 olika kompositioner och till dessa dricker vi ett vin från Corbrieres Deo Gratias 2011.

Vår långa upplevelserika dejeuner inleds med en en mycket annorlunda dukning. En gräsmatta på bordet , rutiga dukar och blommor – som en riktig picnic i terrängen. Maten inleds med en tomatkomposition – tomater av olika kulörer och sorbeer på tomat och basilika – vilken njutning. Efter detta bjuds vi en fisktrilogi med utsökta tillbehör, bla en tomat mysterieuse – en genomskinlig tomat som fyllts med en sardin, en sorbet och en läcker liten gazpacho därtill- läckert. Efter detta är det svamp – kantareller, championer, trumpetsvamp, karljohan mfl – alla smaker det är härligt – sen är det dags för pärlhönan. Vi har blivit förvisade henne i helfigur, stekt och uppskuren längs med bröstbenet. Nu ligger hon på tallriken, uppskivad med sina små ört- och grönsakstillbehör och en fantastisk polenta med parmesan. Till detta serveras också en liten men naggande god Cesarsallad med små tunna skivor av pärlhöna och tryffel – allt är supergott.

En viss mättnadskänsla börjar infinna sig men nu till osten, en inbakad, örtmarinerad getost som vi slår hål på medelst en liten hammare och efter detta en dessert som är som en liten tavla bestående av sorbet, bär och frukter i konstutsmyckning – härligt.

Till kaffet vankas små bitar av choklad och små läckra bakverk.

Har ni vägarna förbi – gör en avstickare – den är värd många mil!

Som nämnts har vi begåvats med många nya vänner och bekanta och dessutom med en företeelse som kallas Apero. Detta innebär att man bjuds vin och till detta något litet att smaska på tex oliver, nötter, små tapas, tex ost, korv ngt bakverk mm. Det gäller att veta om man ska på middag eller på Apero.

Pezenas 1 - 29 juli Vinfestivalernas tid

Vinfestivalernas tid

Nu är det vinfestivalernas tid.. Alla byar med vinsjälvaktning arrangerar under juli och augusti vinprovningar med lokala förmågor o till detta smakprover av lokala charkuterier.  På de flesta orter får man köpa ett antal kuponger eller prova fritt. Kostnaden är mellan 2 och 4 euro och då får man ta glaset med sig hem.

Först ut på banan var Pezenas som varje fredag fr.o.m den 27 juni till t.o.m augusti stänger av torget för vinprovningar. Här finns även mat, allt från ostron till korv och chokladdesserter.

Varje onsdag bjuder dessutom den kommunala caven Molliere i Pezenas, på provning, mat, och musik; Det finns att göra.

Den 7 juli var det dags att åka till Faugers, där finns några favoriter. Åsa och jag var de enda gästerna och vi blev mycket väl mottagna Vi tyckte till och med synd om den mycket  njutbara orkestern som spelade för vår skull. Det bli nog mer folk vid nästa festivaltillfälle. Utbudet på odlare var inte särskilt stort men vi provade oss genom sortimentet. Domaine Bois de Rose, Chateau Chenaine och Domaine Ollier-Taillefer. Vi var också ensamma om de mycket goda charkuterierna, blodkorven var mycket gott kryddad. Bygden är mycket vacker och karg, synd att inte fler letat sig hit.

En härlig cykeldag till Marsellian. Kooperativet Les Caves Richmer i Marsellian village ligger precis nere i den vackra hamnen. Här bjuds på förvånansvärt goda och prisvänliga viner. De vita vinerna är alldeles utmärkta särskilt minns vi ett Muscatvin som samtidigt var fruktigt och knastertorrt.  Här ligger också Noilly Prat och där flockas turisterna. De har tre smaker och Amber är särskilt läcker,  vi cyklar så inget vin kan inhandlas denna dag.

På vägen mot Pezenas och hemmet stannar vi på Domaine de Castelnau. Vinet smakade vi i fredags på vår vinfestival men det gav mersmak så därför ett besök.Vinet l ètendoir des Fees, prestigevinet från gården är mycket gott men relativt dyrt, vi ska fundera o ev återkomma.

Domaine Verona Wyss. En 70-årig kvinna som sedan 80-talet driver en Domaine på 14 ha strax utanför byn Gabian. Gården ligger ljuvligt placerad på de languedocska sluttningarna. Vi fick en fantastisk genomgång och provning av gårdens samtliga viner. Bla hade Verona och maken(avled 2013) planterat Llandoner pelut, en kusin till Grenache. Denna mycket ovanliga druva är importerad från Spanien för 30 år sedan. Den utgör stommen  i gårdens utmärkta rosévin. Dessutom görs en 100% oekad Lladoner, röd, som är mycket frisk och speciell.

Vi provade:

Viognier tradition 2011: Ren Viognier varav ca 20 % är lagrad på små franska ekfat. En mycket bra Viognier, fruktig, ren och torr.

Wyss wine 2013: Frisk och härlig Viognier som inte legat är ekat. Utmärkt terassvin men går även bra till fisk och ost.

Les Perdreaux  2011:  100 % Roussane. Vinifierat på samma sätt som Viognier tradition. Alltså ca 20 % ek. Härligt gul i färgen. Underbar torkad frukt, mynta och nötter i doften. Rund och härlig i smaken. Vi har provat den till grillad makrill med stekt potatis. Helt utmärkt.

Rosé des roses 2012: Är gjord på Lledoner pelut. Vilket i sig är intresssant. Vinet svagt rosa med mycket jordgubbar i såväl doft som smak. Ett mycket bra rosévin. Kommer högt upp på vår tio-topp lista.

La Tonga 2008: Eklagrad Cabernet Sauvignon och Petit Verdot som välbalacerad med doft och smak av svarta vinbär och nötter.

Lledoner pelut 2013: Frisk och oekad smakar en hel del Grenache men har en annorlunda och fylligare eftersmak. Mycket mörk choklad och nötter. Spännande vin.

Belcanto 2009: Blandning av Cabernet Sauvignon, Merlot och Petit Verdot. En riktig Bodeaux blandning som är helt underbart god i såväl doft som smak.

Chant de la terre 2009: Betyder ”jordens sång”. Handplockad Merlot, ett elegant och välbalanserat vin med en härlig rubin färg, En höjdare som vi inte vill gå miste om. Ett bra köp.

Vi tackade Verona för en mycket trevlig provning. Vi fick med oss vinslattarna hem för att kunna fördjupa vår provning. Vi testade Les Perdreaux till makrill och Chant de la terre till agneau (lamm) med ett utmärkt resultat. Vi åker tillbaka dagen därpå för inköp, eftersom Verona inte tar kort. De bästa köps in och det är inte sista gången vi besöker denna gård. Tyvärr har Wyss inte någon importör i vare sig Sverige eller i Danmark.

Carcasonne, härlig konsert med Elton John och fyra av hans mycket duktiga musiker. Teatern ligger i borgen och är byggd som en amfiteater, det är en fabolös stämning och en sammetsblå kväll!

Vi ska tillbringa några dagar i le departement L Aude och den första anhalten blir Limoux här finns ursprunget till champagnemetoden och heter det blanquette de Limoux. Tre flaskor inhandlas, mest för sakens skull. 

Resan går över hedar och berg i de Cathariska slottsruinernas fotspår. Det är fascinerande historia i religionens spår. Krig inom samma lära som handlade om makt precis som idag, inte så långt bort härifrån, tänk att människan aldrig lär sig. I Aude, mitt ute i hedlandskapet in the middle of nowere ligger en liten by, Fontoncjose, som hyser en trestjärnig restaurang. Le petit puit, hit ska vi återvända den 27 augusti för lunch!

Vägen till saltbadet går via Chateau Ollieux Romanis som är särskilt känt för sina vita viner. Visst är de vita goda men vi fastnar för ett rött oekat vid namn Atal Sia som innehåller 50 % Cargignan, 23 % Morverdre, 23 % Grenache och 4 % Syrah. Vinstockarna är 60-100 år gamla. Vi inhandlar detta och en låda blandat. De är mest berömda för sitt ekade Rousanne – Marsanne och vi får en flaska på köpet. Vi omvärderar detta efter att ha druckit det till en god fisk.

Saltbadet, en av alla saliner som under flera 100 år använts för saltutvinning, är badbar. Salthalten motsvarar den i döda havet. Flyter helt stilla men man känner sig som en salt gumma efteråt och håret är hårt och stelt, spännande, avsvalkande dopp.

Den 21 juli är det Vinkväll i Roujan, en liten by i närheten av Pezenas. Orkester, ca 10 vinmakare från trakten och några lokala smakbitar. Vi fastnar särskilt för vinmakaren La Grange där vi smakar vardagsvinerna. De har precis fått goda omdömen från Parker och vi ska i veckan göra ett besök.

Besöker vingården som verkligen ligger utslängd på heden. Provningen ges på kontoret och vi konstaterar att de har mycket bra röda viner, Parker har helt rätt, de är balanserade, fruktiga, stora och välfyllda. Svarta bär, kaffe, choklad, komplext och fina tanniner.

Vi köper en låda Edition och en Icon där vi blandar två årgångar, inte billigt men mycket, mycket gott.

Nu till en av denna rapports absoluta höjdare Mas de Daumas Gassac  belägen strax utanför den otroligt vackra byn Saint Guilhem le Desert. Gården drivs sedan 40 år tillbaka av familjen Guilbert. Terroiren är enligt upppgift lika bra som de bästa jordarna i Bourgogne. Gården är perfekt placerad i Gassac-dalen. Man har satsat på Cabernet Sauvignon som bas i sina röda viner men har dessutom en uppsjö av olika druvsorter. Mycket spännande. Gården omfattar 150 ha men endast 50 ha med druvor. Allt handplockas och hanteras mycket noggrant. Vi provar här:

Mas de Daumas Gassac Rosé Frizant. Mycket trevlig rosébubbel

Mas Daumas Gassac Red 2011. (73 % Cabernet Sauvignon och de övriga 27 % är en blandning av Cabernet Franc, Malbec, Merlot, Syrah, Tannat, Petit Verdot Carmenerne och 10 andra olika druvsorter. Underbart gott vin som kan lagras länge, länge, länge, alltför länge!

Mas Daumas Gassac Blanc 2013, den serveras efter den röda mycket genomtänkt! den är mycket smakrik, full av frukt som gröna äpplen, fikon, persikor, honung i en suverän balans.  ( Viogner, petit Manseng, Chenin Blanc, Chardonnay)Tycker man om frukten ska den drickas ung, annars kan den ligga länge och utvecklas, jag tror på den både nu och sen (vet ju hur den är nu).

Vi inhandlar både rött o vitt och kostar på oss en röd från 2000. Vi längtar redan!

Pezenas 15 maj - 17 juni 2014

Den 15 maj körde vi hemifrån o hamnade vid sjutiden i Belfort där vi tog in på ett hotell mitt emot stationen. Belfort var dött denna söndagskväll men vi hittade en restaurang vid floden som serverade en god tarte flambé.

Måndag morgon bär det iväg till Juradistriktet och Poligny , den lilla staden med det stora mejeriet för den goda Comtéosten . Under degustationen bjöds vi stora fina bitar av olika lagringskvalitet och resultatet blev två stora bitar av lagringen 24-30 månader,mmm.

Vi körde därefter till den lilla byn Pupillin för att inhandla vårt favorit-juravin hos Philippe Bonard. Den lilla staden Arbois bjöd också på fin degustation på vinhuset Tissot. Det blev en hel del vin både här o där, detta ska vi ta med hem för vinterdagar att minnas Frankrike.

Vi anlände till Pezenas den 17 maj för att invänta besök av Rasmus och Gina. Vädret såg inte lovande ut! Dessa norrbaggar längtar efter sol och värme och så får de fyra dagar med regn, moln och 17 grader. Vi led med dem men de verkade ta det med ro!

På onsdagen anlände Lars och Ingrid våra kära klubbkamrater i HCCS. Vädret bättrade sig under helgen så det blev dopp i medelhavet och inmundigande av ostron o diverse annat.

Rasmus och Gina har sedan hemkomsten till Hemsedal haft en riktig värmebölja med upp till 25 grader, de tog igen allt på hemmaplan men vi hoppas att de kommer tillbaka – det är ju ändå sol för det mesta här i söder!

Lars och Ingrid hade både tur och otur. De fick aldrig se sitt bagage i Frankrike vilket gjorde att de fick inhandla diverse töj – resväskan stannade i London så den återbördades på hemvägen, nu finns både gammal och ny garderob.

Givetvis bevistades några vingårdar tillsammans med våra gäster. Brescou var det givna besöket för samtliga. Rasmus och Gina hade varit där förut, så för dem var det ett kärt återseende. Arne bjöd på lunch och trevlig samvaro. Lars och Ingrid bjöds på rundvandring och avsmakning.

HCCS genomförde också ett besök på Paul Mas. Vi fick ett fint mottagande, en trevlig information, restaurangvisning och degustation som slutade med vissa inköp för oss alla.

Figueres och Barcelona

Tisdagen den 3 juni åkte vi iväg för en liten semester i semestern, denna gången till Dalimuseet i Figueres  samt till Barcelona. Museet var spännande, roligt, upplevelserikt och något utöver det vanliga.

I Barcelona bor vi på en av höjderna med underbar utsikt över hela stan. En bit att gå men värt det! I HD hade vi läst om och fått adressen av HD’s utmärkte vinjournalist Magnus Ericsson till Bar Brutale som är en vinbar för naturviner på Carrera Princessa 14. Vi hittar givetvis dit och provar några spanska samt ett georgisk naturvin men ingen av oss tycker de är värda sitt pris. Naturviner är tyvärr ofta överreklamerade.

Vinprovning i Barcelona på Torres vinbar på Gracia. Utmärkta viner, givetvis egen betalning, Fransola en vit dröm som består av Sauvignon blanc och Parcellada, Perpetual, en blandning av Grenache och Cargignan och Salmos, Grenache och Cargignan men också lite Syrah, Mas la Plana, Cabernet Sauvignon, 18 månader på fransk ek samt en Chardonnay, Milmanda som fått 12 månader på ek, utmärkta alla, Torres kan och lever upp till sitt rykte.

Efter några fina dagar i Barcelona gör vi under fredagen så en resa till det lilla vindistiktet Priorat ca 10 mil söder om Barcelona. Naturen är spektakulär, lite som Duorodalen men utan flod. Vinet odlas på terrasser i höglänt terräng. Priorat har upptäckts som utmärkt odlingsområde de senaste 20 åren och vi besöker just Torres anläggning i El Llobo. Här tillverkas två av de viner vi smakat på vinbaren, Salmos och Perpetuel.

 


 Vi får en ingående visning och information av fält, plockning, tillverkning, jäsning, pressning och allt som hör tillverkning av utmärkta viner till. Vår ciceron Josep Almirall Garcia lägger mycket möda på vårt besök och vi är mycket nöjda. Det visar sig att Salmos och Fransola prismässigt ligger som i Sverige men på Perpetual gör man rena vinsten på Systembolaget, vi slår till med Salmos och Fransola, ett mycket lärorikt och spännande vingårdsbesök.

Väl hemma i Pezenas igen blir det en lång och härlig cykeltur kring det vackra Massif de la Clape med sina sluttningar ner i medelhavet till badorterna Narbonne Plage och St Pierre la Mer. Ett måste, när vi passerade Chateau de la Negly, var ett besök, trots svettiga av cykelturen. Vingården har Lp tidigare besökt efter rekommendationer av Håkan Nilsson. Vi provade denna gång deras röda viner i form av La Cote, Les Grés och La Falaise. Goda o bra viner men något dyra (8,80-17 euro). Förvisso smakade vi inte gårdens prestigeviner L’Ancely, La Porte du Ciel och Le clos des Truffiers som var på tok för dyra (52-92 euro). Vår bedömning kvarstår dock.

Idag är det den 10/6 och värmen närmade sig 40 grader. Vi orkade inte göra så mycket, men det blev en del spännande läsning och ett besök på vingården Seigneurie de Peyrat just utanför Pezenas samt des Caves Moliere i Pezenas.

Seigneurie de Peyrat

Lp hade besökt vingården tidigare och var inte så positiv till vinerna. Besöket idag visade sig mycket intressant. Vår ciceron var trevlig, pratade engelska och visade runt på egendomen.  Egendomen hade tillhört en nobel familj som en gång bodde inne i Pezenas där turistbyrån idag ligger. Egendomen är enorm med eget kapell, stora salar, caves under markytan mm. Gården omfattar 120 ha och man använder cementtankar till de röda druvorna. Den egna produktionen rymde 200 000 flaskor, resten säljs till kooperativt.

Lp och vår ciceron på Peyrat

Efter rundvandring och information smakade vi av samtliga viner, tre vita, tre röda och ett rosé. Vinerna får betraktas som dagliga bordsviner utan större sensationer.

Vi bor ju i Pezenas så vi måste ju besöka caves de Moliere, sammanslagning av cooperativet i Caux och cooperativet i Pezenas och omfattar totalt 820 ha och har 200 medlemmar. De gör verkligen reklam för Moliere med vackra flaskor, etiketter och vinnamn döpta efter hans verk, tex Marquise de Parc, Prince Conti och Dom Juan, alla röda och eldiga. Givetvis de lokala druvorna Syrah och Grenache i olika blandningar. De vackra flaskorna i sig lockade till köp.

Nu åker vi hem till Sverige igen för att fira midsommar eller på franska  fêteent la Saint-Jean.

Barolo and Friends Event 2014

Den 6 juni var det dags för årets Barolo and Friends Event 2014 i Köpenhamn. Jag tror att Ulrik och Jens arrangerade, det utmärkta eventet för fjärde gången. Tyvärr kunde jag själv inte närvara på grund av min vistelse i Languedoc. Istället bevakade (tura)vännen Anders Varenius arrangemanget och jag publicerar hans utmärkta provningskommentarer.

Det fungerade alldeles utmärkt och jag fanns med på listan som representant för ditt bolag. Jag var vid Börsen kl 10, men exposén var inte riktigt klar så man fick vänta till 10.20 då jag och ett tjugotal andra personer - 95% män - gick in i lokalen. Det var inte kö utan man kunde i lugn och ro konversera lite  på italienska och smaka både vita och röda viner och sedan spotta. Jag testade väl ett 30-tal olika Barolo, där jag frapperades av den stora skillnaden i smak. Jag tycker om  den höga tanninhalten, men utvecklingen verkar vara att man gör viner som  snabbare tappar en del av det typiska. Så var exempelvis en Barolo från single vineyard 5-6 år gammalt mjukt och runt och angenämt, men utan barolotuffheten Det var Bricco Roccho, Cercetto. De två bästa var två Barolo från 2010 Sylla Sebaste  resp Sukula (Meriame). Sukula producerar inte mer än 4000 flaskor per år och söker en importör . Roero, Nebbiolo d´Alba var bra.

Precis som du sade var Seminariet en höjdare. Det leddes av vicepresidenten i Vini del Piemonte, Strada del Barolo och hade som tema andra druvor än de mest välbekanta från området. Seminariet varade 1 1/2 tim och behandlade 8 viner.

1. Nascetta-druvan. En gammal varietet > 200 år. Ett vitt vin, med mycket aromatisk och blommig doft av hög intensitet, nästan lite av arabiska parfymer. Det kommer från Novello i västra Piemonte och det finns 8-10 tillverkare. Plantan växer vertikalt och är därför lätt att sköta, men avkasningen är mycket liten. Frisk och bra syra balanserade blommigheten i vinet som skall drickas ungt eller högst 3-4 år gammalt.
2. Arneis. En ny druva som kom på 1990-talet. Det är den vitvinsdruva som är viktigast efter Gavi. Den växer snabbt och är från Roeroområdet, faktiskt norr om Piemonte. Vinet var inte så rikt och intensivt som Nascetta, men mycket mer finstämt, med en lång diskret smak med viss sötma som balanseras av en delikat syra.
3. Pelaverga ger ett rött vin som är ljust till färgen, men med en typisk pepprighet i smak och doft. (Verduno Pelaverga från Poderi Rossi 2013)
4. Pelaverga. Ännu ljusare och kan nästan likna ett rosévin till utseendet, men inte alls till karaktären. Kryddigheten ökar med åldern men man bör spara det  högst 2-3 år.  Det är gjort för lokal konsumtion och har en hög komplexitet i smaken med mycket tanniner men låg syra. Bäst drickes det kl 17 i skuggan tillsammans med Salame eller andra charkuterier, menade provledaren (Verduno Palaverga Cantine Terre del Barolo)
5. Barbera d´Alba Supriore 2011 Rizieri. Detta var förr vardagsvinet i Piemonte och Barolo förbehölls festdagar. Barberan odlades förr extremt med tanke på kvantitet och inte kvalitet, men sedan 1960 pågår ett kvalitetsarbete men förr hade man några plantor hemma i trädgården och gjorde vin för hushållets bruk. Plantan är fertil och tålig och är inte alls så beroende av korrekt beskärning. För att öka kvaliteten gör man en green harvest men syran är inte så hög - var högre förr - och tanniner saknas nästan helt Smaken  ger en fruktig, silkig känsla. Bra till pasta, antipasti, ravioli.
6. Ruché  di Castagnolo Monferraro 2013 Crivelli. Växer norr om Asti och har en rosendoft, lite niveaartad tyckte jag, inte alls någon stor kropp. Lättdrucket.
7.  och  8. Här kom vi fram till två Baroloviner från 2010. Förr användes Dolcettodruvan till vardagsvinerna och Nabbiolo/Barolo var för festliga tillfällen. Man hade ofta en lång maceration 3-6 veckor och fick mycket höga tanninhalter och vinerna blev drickbara först efter 6-7 år. Produktion ca 40 hl/har eller mindre. Den finns i många varianter och är utomordentligt beroende av jordmån och klimatet på just den platsen där den växer. Man kan säga att det finns 1000-tals olika Barolo. Modernare Barolo åldras snabbare och tanninerna kommer från druvskalen nu för tiden, men förr var det mycket från kärnorna genom den långa macerationen  och skörden sker sent, vanligen efter den 20/10. Det är stor skillnad mellan åren och 2010 gav bra viner. En yngre Barolo passar till lamm och gris med sina kraftiga tanniner, efter 30-40 år kan de ha utvecklats utmärkt, men passar inte till mat pga uttalad kryddighet i smaken. Stor skillnad mellan olika klimat, soltimmar, nederbörd, temperatur.
8. Single vineyard varierar: kan vara bäst, men också sämst. I vanliga fall blandar odlaren mellan olioka delar.

Efter Seminariet smakade jag ett par viner till, men hjärnan var full av intryck så jag gav mig hemåt vid 14-tiden. Jag var mycket noga med att bevara min nykterhet för att kunna smaka vinerna.

Tack för denna trevliga attraktion!

Anders

Vingårdsbesök

Torsdag den 17 april

Nu när vi är i Frankrike och ska vara här av och till en längre tid. Innebär det att vi ska göra en hel del besök på vingårdar både nära och längre bort från vår bostad i Pezenas.

Givet är Brescou den första vi besöker, vi vet hur det smakar men, 2012:an av Prestige som LP varit med om att framställa, är nytt för mig.

Igår torsdag gjorde vi ett besök på Domaine de la Garance, en liten egendom på 6 ha som brukas av en fd rugbyspelare. Han odlar biologiskt och utvinner ca 50.000 flaskor rött och vitt. Ca 80 % av produktionen exporteras till Japan. Det vita är mycket mycket bra, en blandning av Trebbiano och Grenache gris, trebbianon står för den höga syran och den stora smaken. Det röda har mycket doft av svarta bär, är runt och bärigt i smaken. Vi har en mycket trevlig provning och vi välkomnas tillbaka närsomhelst med vänner o bekanta. Fyra stjärnor får det vita vinet, hit ska vi återvända med alla våra vänner. En kartong får räcka för detta besök.

   

Domaine de Brescou 2014

 Vi har tidigare nämnt att vi skulle återkomma med en recension av Brescous nya viner, de viner som LarsPeter var med och tillverkade 2012 respektive 2013. Fredagen den 15 april hade vi (Åsa o Lars Peter) en visning av och provning på vingården. Ca 15 personer från olika delar av Sverige deltog. Vi startade med en rundvandring, vi beskådande först de nya konstverken som pryder väggarna i Caven. De stora tavlorna , målade av vår hyresvärd Emmanuele Flipo är nu klara och upphängda och kan beskådas i olika typer av belysning. Mycket effektfullt!! Nu ett urval av vinerna.

Chardonnay 2013: Härligt frisk med bra syra. Eken lyser med sin frånvaro. Kanske något rundare i sin karaktär än förgående år. Vinet har nyligen blivit belönat med silvermedalj.

Viognier 2013: Vinet är som alltid friskt, fruktigt och välsmakande. Dofter av fläderblom och gräs. Ett mycket bra vin från en intressant druva. Håller samma höga kvalitet som föregående år. Gifter sig med skaldjur särskilt ostron. Kan även med förtjusning avnjutas i bersån eller på balkongen.  Även detta vin har belönats med silvermedalj.

Mosaik 2013: Blandning av Chardonnay och Viogner i lika delar. Doften från Chardonnayn balanserar den blommiga doften från Viognern på ett utmärkt sätt. Vinet är lite rundare och mer lättillgängligt än endruvevinerna.  Ett drickvänligt vin.

AOP Chateau de Brescou 2012: Förväntningarna var stora på vinet som tillverkats för andra gången. Första årgången 2011 var mycket bra och hade en strykande åtgång. Idag den 15 april var det premiär för den andra årgången. Lp har piagerat vinet som består av druvorna Grenache, Carginan och Syrah. Alltså druvor med lokalkaraktär.  Vinet är tämligen nytappat efter ca ett år på ekfat. Fruktigt, mycket mörka bär i såväl doft som smak. Kanske ännu lite knutet men kan säkert utvecklas på ett lovande sätt. Bör läggas i källaren något år innan det är helt perfekt. Mycket trevligt och lovande.

Prestige 2012: Cabernet Sauvignon och Merlot. Vilket vin. Härlig fruktighet, mjuka fina tanniner. Typisk tjärdoft. Enligt vår mening ett av gårdens allra bästa viner och ännu bättre än sin föregångare (2011). Det har nyss belönats med en guldmedalj och det kan vi hålla med om. Utmärkt att lagra och blir säkert bara bättre efter ett par år i källaren.  Vinet tillverkas endast i 9000 buteljer varför rekommendationen är: KÖP.

Domaine Bourdic  - Alignan du Vent – 20 april

Domaine Bourdic drivs av ett paret Christa Vogel och Hans Hürlimann sedan mitten av 90-talet. De förälskade sig i landskapet o vinodlingens konst och gav  upp sina karriärer som lärare och musiker i Schweiz. Gården drivs enligt organiska metoder sedan 2011.  De har hittat ett spännande koncept, de anordnar vissa utvalda måndagar, provning med tilltugg och aktiviteter., som ett slags trädgårdsfest. Förutom vinprovning stod lotterier, boullelekar mm på programet. Här träffade vi många trevliga nya bekantskaper, svenskar, engelsmän och givet fransmän.

Vad gäller vinerna hade de för området tämligen ovanliga druvor. Ett vin med Grenache gris och Grenache blanc . I flera av de röda vinerna ingår Tempranillo. Vi blev särskilt förtjusta i gårdens röda trilogi. Mia 10 (Cinsault och Grenach), Dio 07 (Grenache och Syrah) samt Tria 09 (Tempranillo och Cabernet Sauvignon). Dessa tre fick vi också i vår ägo. Glömde lotteriet med påskchoklad, stora höns med ägg, harar och björnar, lotten föll ut till min (Åsa) fördel och det blev en höna med ägg, passande högtiden.

Hit kommer vi att återvända med de som ev besöker oss i sommar då gårdens måndagar fortsätter med spagettifest.

Domaine de l’Arjolle – 27 april

Dags för nytt vingårdsbesök. Nu gick turen till den lilla byn Pouzolles och vingården Domaine de l’Arjolle. Här möttes vi av en av de sex familjeägarna  Louis-Marie Tiesserenc. Gården är stor och består av ca 100 ha mark av mycket skiftande karaktär. De gröna druvor som odlas är Viogner, Chardonnay och Muscat petit grains. Vad gäller blåa druvor så odlas  bl.a  Cabernet Sauvignon, Merlot, Grenache och Syrah men även Carménère och Zinfandel.

Louis-Marie visade sig vara en mycket trevlig man med glimten i ögat och lät oss i princip lät oss prova hela sortimentet. Vi fastnade för;

Méridienne : Ett rosèvin på Syrah, Cabernet-Franc och Grenache som lagrats på ekfat. Vinet  hade en renhet i såväl doft som smak, ingen syltighet utan ett rosé som smakar vin och med fördel kan avnjutas även till grillat kött med rosor i mitten!

Dernière Cueillette: 100 % Chardonnay. Lagrat i 10 månader på 500 liters ekfûts. Otroligt bra Chardonnay inte alls smörigt men med rund fin ekkaraktär. Mums

Paradoxe: En blandning av Syrah, Merlot, Cabernet och Grenache. Lagrat på 500- liters ekfat i 14 månader. Mjukt, runt med stor komplexitet. Dagens höjdare.

Louis-Marie är en berest man och har efter sina resor tagit med sig Zinfandel och Carménère hem till vingården. Spännande viner. Vi fick även prova Lyre en vendanges tardives på Muscat och Palais Royal, VDN, på Merlot.

Provningen slutade med att vi blev inbjudna till gårdens stora mat och vinprovning på slottet i Margon den 28 juni. Givetvis kunde vi inte avstå köp det blev lite blandad kompott.

 

Domaine Ollier-Taillefer - 27 april

En av de mest kända vinområdena i Languedoc är AOP Faugeres och en av de bästa vinodlarna är Domaine Ollier-Taillefer. Gården om omfattar ca 36 ha odlingsmark ligger i den lilla bergsbyn Fos.  Jordmånen har nu ändrat karaktär till schist. På slingrande vägar i ett otroligt naturskönt område ligger byn Fos och mitt i centrum efter landsvägen ligger vingården.

Vinerna från Faugeres upplevs som mer mineralrika än t.ex de på Brescou. Det är säkert jordmånen och höjdläget som påverkar såväl doft som smak.

Viprovade:

Allegro AOC Faugeres 2013: Spännande biologiskt vin som är gjort på handplockad Rousanne och Rolle.

Grande Réserve  AOC Faugeres 2009, 2010 och 2011: Vinet är gjort på Carignan, Grenache, Syrah och Mourvèdre. Ett riktigt runt och smekande vin, till lamm helt perfekt.

Castel Fossibus, AOC Faugeres 2011: Vinet har precis samma blandning som Grande Réserve  men med den skillnaden att detta vin är lagrat på 500 liters ekfat under 12 månader.

Även här blev det blandat inköp främst av de röda årgångarna.

Cave de Roquebrun – 28 april

Roquebrun en otroligt vacker by. Här finns också en helt bedårande Medelhavsträdgård som klättrar på bergssidorna, flawne de la montagne.

Roquebruns viner ingår i appelationen AOC Saint-Chinian och AOC Saint Chinian –Roquebrun. Vi hade hört talas om att just i Roquebrun fanns ett mycket bra kooperativ. Modern och snygg Cave men besöket blev en stor besvikelse. Maken till ointresserad försäljare har vi nog inte träffat. Han var mer intresserad av sin dator än att sälja vin.  Han hade totalt missat att det viktigaste med vinodling är att få avsättning för vinerna. Efter många om och men lyckades vi få provsmaka några av kooperativets viner. Här visade det hur smakupplevelsen påverkas av bemötande och sammanhang. Vinerna tycktes vara alltför mineralrika för vår smak. Vi lämnade Caven med besvikelse men med två flaskor rött för att lägga i hyllan som minne av betydelsen av hur viktigt ett gott bemötande är för smakupplevelsen.

Domaine La Croix Belle – 28 april

I byn Puissalicon (kan knappt uttalas) ligger La Croix Belles. En vacker vingård som ägs av Jacques och Francoise Boyer. Vingården är ca 100 ha stor och producerar ca 700 000 flaskor. Det mesta exporteras och en del av den exporten går till Danmark men Sverige står utanför pga monopolet.

Vinerna presenteras av Francoise på ett mycket trevligt och engagerat till skillnad från mannen i Roquebrun. Vi går igenom hela sortimentet samt får en massa tips om restauranger i närområdet etc. Vi fastnade särskilt för en till färgen unik rosé den var svagt rosafärgad men mycket trevlig i smaken.

Le champ des Grillons 2013: Grenasche och Syrah. Spännande och nästan färglös men inte smaklös.

Le champ des Lys 2013. Viognier och Grenache. Frisk och härlig blandning.

Rouge No 7, 2011: Sju olika druvor med naturligtvis Grenache, Syrah och Carginan mfl.. Härlig doft av mörka bär. Smaken är lika bra med mjuka fina tanniner. Ett bra matvin.

Även här inhandlades en blandning av främst vitt och rosé.

Domaine Virgile Joly – 29 april

Vingården var svår att hitta i den lilla orten Saint Saturnin.  Efter stor möda hittade vi den mitt i centrum och välkomnades av den enligt Åsa, snyggaste vinodlaren hittills. Gården drivs av det unga vinodlarparet Virgile och Ann-Marie Joly. Gården är tämligen liten med sina 6 ha.  All frukt sorteras och plockas för hand. Vinerna har fått fina recensioner av bla Jancis Robinson. Nästa allt vin exporteras, främst till England. Nyligen har en engelsk författare Patrick Moon kommit ut med en boken ”Virgile’s Vineyard” som handlar just om livet på denna vingård, klart att det blir en engelsk hausse!

Virgile Rouge 2006: Mycket mörka bär, lite lakrits, härliga tanniner och lång eftersmak. Ett utmärkt kraftpaket.

Virgile Blanc 2004: Ett vin i Åsa- stil. Mycket välbalanserat och smakrikt vin.

Domaine Cinq vents 2012 rosè: Grenache och Syrah. Lång härlig eftersmak. Ett gott rosévin

Vi lämnar gården med några kartonger i bagaget.

Mas Jullien – 29 april

Mas Jullien ligger ca 4 mil från havet på sluttningarna från plateau du Larzac i en liten by Jonquières (svåra namn) med ca 350 invånare. Gården drivs av Olivier Jullien och består av 16 ha odlad mark. Druvorna är de tradionella Grenache, Cargignan, Syrah och Mourvèdre. När vi kommer till gården blir vi välkomnade av en dam som förklarar att det inte finns några viner till försäljning. Allt är reserverat och slutsålt. Vi kan dock få smaka på vinerna. Det måste vara härligt att vara vinbonde och veta att allt vin är sålt redan vid skörd.

Tillsammans med två fransoser får vi en genomgång av gårdens viner. Tillsammans kan vi konstatera att vinerna är ljuvliga. Framförallt gårdens röda prestigeviner är helt fantastiska och vi kan förstå varför de är slutsålda. T.o.m gårdens Carthagène (sött fortifierat vin) var jätte gott. Det enda som var tråkigt med besöket var att det var min tur att köra bil. Allt vin måste därför spottas.

Hit ska vi återvända, kanske kan det finnas något av årets skörd att inhandla senare.

Efter att ha besökt en rad olika men högt ansedda vingårdar har vi smakat mycket goda och bra viner. Languedocs viner är inte bara bra utan också prisvärda. Visserligen stiger priset med vingårdens anseende men vi kan också konstatera att vinerna från Domaine de Brescou står sig väl i konkurrensen. Särskilt gäller det Viogner 2013, Fleur de Etè 2013 och Prestige Rouge 2012.

På vägen hem till Sverige så stannar vi några dagar vid Rhens strand i den vackra lilla staden Rudesheim. Mycket pynt, vackra hus och vacker natur och berömda viner. Vi besöker några producenter som LP varit hos tidigare och som vi vet gör riktigt bra Riesling;

Georg Breuer, Rüdesheim, Rheingau

Denne odlare som verkar vara en stor man i staden har en cave mitt i stan nära vårt hotell och han får det första besöket. Vi träffar en trevlig dam som presenterar hela rieslingsortimentet. Några kan inhandlas på systemet men säkert kan de flesta beställas och det är de verkligen värda. Rena, strama, härligt mineraliga rieslingviner utan den sötma som jag tycker mig kunna upptäcka i de flesta tyska viner.

Vi föll särskilt för

Estate Rudesheim 2011 en mycket prisvärd riesling liksom brodern Estate Rauenthal, båda dessa fick följa med hem i låda.

Vi kunde inte låta bli att till särskilt tillfälle ta med Berg Schlossberg 2009, en mycket ren o särskilt fin riesling i den lite högre prisklassen.

 Weingut Leitz, Rüdesheim, Rheingau,

Denne odlare premiärdrack vi på Gastro i Helsingborg för några år sedan och vi blev förtjusta i vinet. Även dessa är rena och mycket smakliga rieslingviner men kommer inte riktigt upp till Breuers nivå. Även Leitz viner finns på systemet idag och de är prisvärda. Vi fick en mycket trevlig provning tillsammans med presentatören Tobias Tiebrandt som flera gånger varit i skandinavien och presenterat deras viner.

Vi fastnade särskilt för Rudesheimer trocken 2012 som vi tyckte var mycket prisvärd och en lite dyrare variant Berg Roseneck, Katerloch, också den en 2012:a. Dessa fick följa med oss hem till källaren.

Klosterweingut Abtei St Hildegard, Rüdesheim

Högt uppe på berget ovan den sköna staden ligger ett mycket gammalt men restaurerat kloster. Det visade sig att nunnorna har odlingar och tillverkar viner av olika slag. Dessa försäljs i en liten butik och för provningen står schwester Thekla. Det blir en flaska mest för etikettens och sakens skull.

Härliga dagar vid Rhen!

Frankrike: 5 rue des Orfevres, 34120 Pezenas

Nu var det dags för Frankrike.  Åsa slutar att arbeta nu i april. Från 1 april har vi hyrt en stor lägenhet i Pezenas i Frankrike. Fram till påsk ska Åsa avsluta, landa, festas av osv. Alltså bättre fly än illa fäkta.

Kort sagt kör jag med vår lilla fina Fiat 500 till Hamburg Altona och därifrån tar jag biltåg till Alessandria i Italien. Att åka biltåg är en upplevelse i sig med på- och avlastning. Att sedan sova 5 personer i en liggkupé är också en upplevelse. Allas snarkanden medför funderingar på om det inte vore bättre att köra hela vägen själv. Tyvärr blir jag bestulen på Altona, ja problemen tornar upp sig redan i början av färden.

Framme i Alessandria på morgonen, efter avlastning, hade jag ca 70 mil att köra till Pezenas. Vägen är mycket vacker efter Coté Azurs kust. Väl framme packar jag in våra grejor i lägenheten. Den känns stor, kall och smutsig.

Söndag morgon börjar städarbetet och efter några dagars städning är lägenheten snygg och ren. Här ska vi nog trivas.

Söndagen avbröts av lunch hos Arne Wennberg på Domaine de Brescou. Vägen dit kantas av nerklippta vinstockar som håller på att gå i Feuillasion (bladverket och knoppar bildas). Tänk vad en växt kan växa under en säsong. Vinstocken är en fantastisk växt.

Vi kollar vad som har hänt under vintern. Målningarna är klara och sitter fint på väggarna. Caven är renoverad och stora målningar pryder verkligen sin plats. 6 ha nyplantering är genomförd. Vi provsmakar delar av förra årets produktion. Nyligen har vinerna på Viogner och Chardonnay erhållit silvermedalj på den stora vinmässan Vinisud i Montpellier. Prestige Rouge 2012 fick guldmedalj! Prestigen är ett mycket bra. Jag kommer senare att kommentera Brescous nyproduktion.

Igår den 9 april fyllde jag år. Firade dagen med att färdigställa städarbetet (nu kan Åsa komma) och festade med Cambridgepåsar (gröt, soppa och jordgubbsdrink). Fy fan. Jag blev dessutom hembjuden, på vin och födelsedagsmiddag, till våra grannar Thomas och Lena Lilja. Fick många bra råd inför vårt boende. Tackade nej till måltiden men drack ett glas vatten.  Det är ett hårt liv att följa Cambridgemetoden., en vecka nu!

Dagarna har gått med städning och mina påsar. Mysigt? Jag beninner mig ju i väntans tider för nu kan Åsa komma. Nystädat och fint.  Fredagen den 11:e har hon nytt liv fest i Helsingborg för sina kvinnliga vänner. På söndagen planerar hon att köra med Volvon lastad med lämpliga ting för lägenheten.

Fy vad trött jag är när telefonen ringer och det är mitt i natten! Hör och häpna natten mellan sondag och måndag nämligen kl 02.00 ringer Åsa, hon står på gatan utanför. Ensam har hon kört 196 mil på 19 timmar utan övernattning. Häpnadsväckande. Men inte olikt på något sätt. Min tolkning är längtan efter mig. Det ni!

Första veckan ägnas åt att packa upp, möblera och att göra nödvändiga inköp. Utemöbler och växter till terrassen. Lägenheten blir hur mysig som helst, tänk vad lite överblivna saker blandar sig bra med det som redan finns på plats! En riktig höjdare! Ni som ska hälsa på, träna lite step eller trappgång!

Nu är vi hemma i Helsingborg några dagar men snart går turen åter till Frankrike.