Madeiraprovning på Meilcke & Hurtigkarl 2016-06-23

Dagen före midsommarafton var det dags för Madeiraprovning på en av Köpenhamns vackrast belägna restauranger, Meilcke & Hurtigkarl som ligger i Fredriksbegs slottshave.

Först lite om Madeiravinerna; de är fortifierade med en alkoholhalt mellan 17 och 22 procent.  De druvor som används är Sercial, Verdelho, Boal, Malvasia och Tinta Negra. Dessa kan även blandas. Madeiravinerna är klassificerade i grupper, Dry, Medium Dry, Medium Rich, och Rich beroende på vilka druvor som ingår. Sercial är alltid Dry, Verdelho Medium dry, Boal Medium rich och Malvasia är klassificerad som Rich.

Vinerna är tillverkade enligt principerna:

Canteiro vilket innebär att vinet är lagrat på träfat som oftast förvaras överst i vineriet där värmen är som högst. Faten är aldrig helt fyllda. I och med den höga temperaturen utvecklas vinet via oxidering.

Estufagem vilket har en spännande historia, man upptäckte att när vinet skeppades runt världen, gärna över ekvatorn, förädlades vinet och fram kom fantastiska aromer och smaker. Nu har man skapat samma betingelser genom att värma upp vinet till ca 50 grader celisius.

Vinerna är klassificerade enl nedan;

Åldersangivelse: Dessa saluförs som 5, 10, 15, 20,30 och mer än 40 år gamla.

Årgångsviner: Frasqueira som är lagrade i minst 20 år och Colheita som är lagrade i minst 5 år

Så till provningen:

Blandy`s Madeira Wine Company: 

Nu skulle vi äntligen få smaka Blandy´s viner. Vi har ju tidigare, vid en minnesvärd provning, smakat en Blandy från 1863. Vi återkommer till detta.

Nu provade vi bl.a en Malmsey 10 år och en Verdelho 10 år. Efter att ha provat oss igenom samtliga hus så var vi eniga om att Blandy´s 1996, Colheita var dagens höjdpunkt med sin fina doft av frukt och nötter och sin balanserade fyllighet i smaken.

Henriques & Henriques:

Firman  bildades 1880 av Joao Gocsalves Henriques och är fortfarande familjeägt.

Särskilt minnesvärd var Terranantez 20 år som även den var välbalanserad och fruktig.

H.M. Borges:

Borges har som övriga vingårdar gamla anor och bildades 1877. Vi gick igen hela sortimentet och tyckte att samtliga viner var i sötaste laget. 

Justino´s – Madeira Wines

Vi tyckte särskilt om Colheita 1995. Den var sötare än övriga välsmakande, men trots allt god.

Vinhos Barbeito:

Här har vi det yngsta familjeägda företaget. Det grundades 1946. Vinerna presenterades av den nuvarande ansvarige Ricardo Diogo Freitas.

Genomgående bra viner, även om de för min smak (Åsa) var lite spritiga. Vi fastnade för en Colheita 1996 som var bäst balanserad.

Att prova Madeira viner är svårt. Våra smaklökar bedövas snabbt och är troligen inte riktigt anpassade efter dessa viner. Våra doft- och smakpreferenser är tyvärr inte tillräckligt utvecklade i detta segmentet, varför våra analyser inte så utförliga. Det var trots detta en upplevelse att komma in i en ny vinvärld, att träffa vinproducenterna och få berättelser om företag med gamla anor. Vi tackar Madeiras Wine Institute för en trevlig och lärorik provning och vi ska vid tillfälle införskaffa en fin Madeira att spara länge i våra förråd.

 Vi kan dock inte låta bli att återigen återge ett tidigare publicerat vinminne:

År 1863 pågår det amerikanska inbördeskriget för fullt och Nordstaterna besegrar sydstaterna i slaget vid Gettysburg. I Sverige brinner halva Varberg ner. Dåvarande kungen Karl XV undertecknar en ny svensk riksdagsordning. I Sverige blir ogift kvinna nu myndig vid 25 års ålder, utan föregående domstolsbeslut.

Detta år producerar en vinbonde på Madeira det vin som vi fick möjlighet att smaka i lördags. Odlaren hade gjort vinet på Malvasia-druvan eller Malmsey som han kallade den. Producenten till denna vintage hette Blandy.

Anfadern John Blandy kom till Madeira 1808 och blev förtjust i Madeiras vin.  Familjen Blandy har alltså producerat Madeira sedan 200 år tillbaka. Nu driver sjätte respektive sjunde generationen verksamheten vidare. De skulle bara veta att vi igår drack ett vin från 1863.

Vinet hade kommit i vännen Jans ägo i mitten på 1980-talet genom en vän som köpt vinet på en dryckesauktion. Jan har sedan lyckats förvara vinet i kylskåpet till det rätta tillfället.

Det rätta tillfället var alltså i lördags kväll. Korken var hel och oskadad när flaskan korkades upp. Den dekanterades och efter några timmar var det dags.

Vinet var granat till färgen. Doften underbar och smaken var fantastisk. Trots sin ålder kändes vinet friskt med kraftiga dofter av russin och honung. Eftersmaken var otroligt lång och intensiv.

Vi åtta personer som var med, kände oss andäktiga och upplevde historiens vingslag i vinet. De personer som en gång i tiden odlade och förädlade vinet skulle bara veta att vi 150 år senare skulle njuta deras vin.

Barolo & Friends 2016 på Börsen i Köpenhamn

Barolo & Friends är en återkommande tillställning i Köpenhamn arrangerad av Vini del Piemonte, Strada del Barolo och Jens Simonsen. Vi har haft tillfälle att bevista detta trevliga arrangemang under ett antal år och i förra veckan var det åter dags att fördjupa sig i Piemontes fantastiska drycker. Ca 35 producenter mötte upp på Börsen detta underbart vackra och klassiska Köpenhamnshus. Här presenterades viner, choklad och Parmaskinka till flera hundra inbjudna gäster.

Tyvärr är det omöjligt att göra alla producenter rättvisa genom att prova deras viner, det är ett evinnerligt spottande och till sist är smak och doftlökarna som försmittade. Vi brukar, mest på känn, välja ut ett antal, så också i år:

• Baccà, Ghilino Federico – Monforte d’Alba (CN)

En liten, relativt ny vingård med en produktion av 10 000 flaskor. Premiär för vintillverkningen gick av stapeln 2010 och 2014 var det första marknadsföringsåret.  Vi blev mycket förtjusta i Nebbiolo d'Alba  2012 och Barolo Bussia 2011. Vinerna var strama i traditionell stil och de kommer säkert att bli ännu bättre om några år. Mycket prisvärda.

• Cascina Castlet – Costigliole d’Asti (AT) www.cascinacastlet.com

Här fastnade vi för de fräcka etiketterna målade direkt på flaskorna. Gården producerar ca 250 000 buteljer, de flesta med rött innehåll. Det bästa var Barbera Asti Superiori Litina 2012B. Vinet var tillverkat i Amaronestil men med hög syra. Alltför hög alkohol med därmed följande sötma.

• Domenico Clerico – Monforte d’Alba (CN). www.domenicoclerico.com

Gården ligger i Monforte d Alba och producerar 110 000 flaskor. om året. Gården presenterade 4 olika Barolo och en Barbera. Barolovinerna från 2011 var mycket goda men det bästa för dagen var  ändå deras Barolo Percristina 2006. Överhuvudtaget var vinerna från denna gård utmäkta och de finns på marknaden i Danmark.

• Manzone Giovanni – Monforte d’Alba (CN) www.manzonegiovanni.com

Gården ligger i Monforte och har en produktion på 50 000 buteljer. Ett antal av deras viner har fått över 90 poäng av Parker och även  höga poäng av andra namnkunniga bedömare. Druvorna odlas på 450 meter höjd. Vi provade oss igenom gårdens samtliga viner och fastnade för höjdarvinet Barolo Gramolere 2011. Härlig frukt med lång eftersmak och mjuka tanniner. Ett utmärkt vin. Till denna gård ska vi åka.

• Monchiero Fratelli – Castiglione Falletto (CN) www.monchierovini.it

Familjeägd gård som ligger i den vackra byn Castiglione Faletto. Ligger nästgårds det B&B ,Tenuta Montanello, som vi bott på vid några tillfällen. Gården är tämligen liten med en produktion av 35 000 flaskor men producerar en bra Barolo. Hit kan vi tänka oss en tur.

• Podere Ruggeri Corsini – Monforte d’Alba (CN) www.ruggericorsini.it

Vingården grundades 1995 av Loredana Addari och Nicola Argamante. Gården är tämligen liten på ca 10 ha och de producerar ca 75.000 flaskor. Här satsar man främst på Barbera och Lange Nebbiolo men även här fanns en Barolo som var stram o fin i smaken. Dagens bästa Barbera och Lange Nebbiolo kom från gården. Vinerna finns i Danmark, trevligt om man vill lära känna dem djupare.

• Ponchione Maurizio – Govone (CN) www.ponchionemaurizio.com

Detta var den första producenten vi mötte och provade, vilket kan ha påverkat våra bedömningar. Vi provade oss igenom fyra av deras viner, ett vitt Arneis samt deras röda Barbera d'Alba, Nebbiolo och en Roero.
Vinerna kändes rena och tydliga med en härlig syra och rika på tanniner. Sammantaget var de mycket bra. När vi åker till Piemonte så får denna gård ett säkert besök. I Govone finns ett härligt B&B!

• Tenuta San Mauro – Castagnole delle Lanze (AT) www.tenutasanmauro.com

Gården består av 40 ha men tillverkar endast 20 000 flaskor. Egendomen ligger naturskönt och har specialiserat sig på Barbarescoproduktion. Här smakade vi dagens bästa Barbaresco, Canova Riserva 2004 med stor smak, stram och välbalanserad. En gård att åka till!

• Pescaja – Cisterna d’Asti (AT) www.pescaja.com

Nja. Allför mycket sötma för vår smak.Om någon är intresserad så finns vinet i Danmark.

Efter timmar av smakning och spottande var det dags för god choklad från Italien. Först presenterades dock härlig parmaskinka med olika "lagringstider". Skinkan var suveränt god och man kunde verkligen känna skillnaden i "lagring". Chokladen var också utmärkt även om man kunnat vara lite generösare med smakningen. Vi tackar än en gång för ett utmärkt arrangemang och nu längtar vi verkligen till Italien. Kanske blir det en vända i sommar.

Vi har varit slarviga

Det var nu ett tag sedan vi kom hem från Nya Zeeland. Vårt engagemang med vår blogg har inte varit den bästa, vi har haft annat på programmet men nu gör vi en omstart.

En kort tid efter hemkomsten fick vi möjligheten att passa vännerna Claes o Lotti Jonssons utomordentligt vackra hus i Pezenas. Det var 14 härliga dagar i detta palats. Det var nymålat i rött, i italiensk röd färg. Huset är så vackert in i minsta detalj så man häpnar. Under vår vistelse fick vi besök av grannarna Lena och Lennart Jönsson som var på väg hem från Spanien. Köpenhamnssonen Ludvig med sambo Fanny kom också på ett snabbt besök i vår härliga stad.  Tyvärr var vädret inte det bästa under vistelsen men vi hann trots allt med ett bad i Medelhavet. Övrig tid ägnades framförallt åt att kolla hus och lägenheter för eventuellt framtida köp.

 Vinet då? Jo, men visst besökte vi vinbonden Arne Wennberg på Domaine de Brescou. Vi provade de nyproducerade vinerna. Vi var mest nyfikna på årets omgång av rosé. Fleur de été 2015 är lite annorlunda än vinet 2014. Vinet är inte lika fruktigt som tidigare men har å andra sidan en tydligare syra. Vinet är utmärkt och är en klar favorit bland Languedocs roséviner.

Vi besökte också Mas Jullien som ligger i den lilla byn Jonquières ca 4 mil från havet på sluttningarna av Plateau du Larzac. Här hämtade vi två lådor av det åtråvärda prestigevinet som vi hade reserverat för ett år sedan.  Det måste vara härligt att vara vinbonde och veta att allt vin är sålt redan vid skörd. 

I Cap Agde passade vi på att besöka den stora vinmässan Vinocap 2016. Omkring 200 olika vinproducenter presenterade sina viner för provsmakning. Tyvärr tenderar de här stora vinmässorna bli svåröverskådliga. Alltför många producenter och alltför många viner att bedöma. Vi mötte dock flera bekanta producenter bl.a Verena Wyss som menade denna mässa var en av de viktigaste mässorna för de lokala vinodlarna. Vi beställde några lådor av hennes underbart goda Viognier som ska avhämtas vid senare tillfälle.

Lars Peter hann även med att hålla en vinprovning hos Yvonne Tenninge på hennes vackra B&B, La belle vue. För Yvonnes gäster var provningen en introduktion av Languedoc och dess viner. Kul.

Vi hade två härliga veckor i underbara Pezenas. Vi återkommer till dig ljuvliga bygd, i juli, då årets Tour de France passerar området och dess byar.

Det är tufft att vara pensionär. Efter en vecka i Helsingborg var det dags för New York. Resan gick av stapeln tillsammans med vännerna Lars Ek och Ingrid Skog.

Det är andra gången vi är i denna världsmetropol tillsammans och även denna gång bor vi i en liten lägenhet på Manhattan. New York är alltid lika spännande att komma till, mångkulturell, aldrig tyst och sovande, alltid och överallt finns trevliga restauranger, barer, marknader, affärer och andra sevärdheter. Eftersom vi alla varit här ett antal gånger så är de nödvändiga sevärdheterna onödiga! Vi ägnade dagarna åt att besöka trevliga områden, trevliga restauranger och barer, parker och det otippade Coney Island. Här tog vi ett kallt bad i Atlanten, testade den berömda Hot Doggen och njöt av solen. Vinet, ja vi måste konstatera att amerikanska viner är dyra om de ska vara värda att dricka, synd.

Väl hemkomna tog vi bilen till vårt grannland Norge. Vi överraskades av värmen i fjällen men vädret i Hemsedal är skiftande och regn o dimma hör till vid våra besök hos sonen Rasmus och sambon Gina. Men inget skrämmer oss från vandringar med killen Yukon, han är alltid pigg på turer.